# Väderskiftesskimpa (Misgurnus anguillicaudatus) - Webbsida: https://www.djurfakta.com/europa/fish/vaderskiftesskimpa - Publicerad: 2026-05-30 - Senast uppdaterad: 2026-05-30 ## Översikt Väderskiftesskimpan är en fascinerande och ovanlig fisk som ursprungligen kommer från Östasien, särskilt Kina, Japan, Korea och delar av Sibirien. Den tillhör familjen grönlingsfiskar (Cobitidae) och är känd för sitt långsträckta, ålliknande utseende som gett den det vetenskapliga namnet anguillicaudatus, vilket betyder 'ålstjärtad'. Fisken kan bli 15-30 centimeter lång och har en slank, nästan cylindrisk kropp som är täckt av små fjäll och ett skyddande slemskikt. Färgen varierar från gulbrun till grågrön med mörka fläckar och marmorering längs sidorna, vilket ger utmärkt kamouflage mot leriga bottnar. Den mest anmärkningsvärda egenskapen hos väderskiftesskimpan är dess förmåga att känna av förändringar i lufttrycket, vilket har gett den sitt svenska namn. När lufttrycket faller snabbt, vilket ofta föregår storm eller dåligt väder, blir fisken extremt aktiv och simmar upp och ner i vattnet på ett nervöst sätt. Detta beteende har gjort den populär i akvarier över hela Asien, där den traditionellt använts som en levande 'väderstation'. Fisken har tio skäggtrådar runt munnen som den använder för att känna av byten i det grumliga vatten där den ofta lever. Dessa skäggtrådar är känsliga sensoriska organ som hjälper fisken att hitta insektslarver, maskar och andra smådjur i bottensedimentet. Väderskiftesskimpan har en anmärkningsvärd förmåga att andas både genom gälarna och genom tarmen. När syrenivåerna i vattnet sjunker kan fisken svälja luft vid ytan och absorbera syre genom den starkt vaskulariserade tarmen, vilket gör att den kan överleva i syrefattiga miljöer där andra fiskar skulle dö. Denna anpassning gör den särskilt lämplig för liv i grunt, varmt vatten som risfält, diken och långsamt strömmande floder. Fisken kan gräva ner sig i lera och överleva torrperioder genom att hålla sig fuktig och andas luft, en förmåga som har gjort den till en framgångsrik överlevare i varierande miljöer. Idag har väderskiftesskimpan spridit sig långt utanför sitt naturliga utbredningsområde och finns etablerad som invasiv art i Europa, Nordamerika och andra delar av världen. Den har introducerats genom akvariehandeln och genom att användas som betesfisk och har i vissa områden blivit ett problem då den kan konkurrera med inhemska arter och påverka ekosystemen. Trots detta är den fortfarande populär som sällskapsdjur och konsumeras även som mat i Östasien, där den anses vara en delikatess när den tillagas på rätt sätt. ## Snabbfakta - Vikt: 10–150 g - Längd: 10–30 cm - Livslängd: 5–10 år - Föda: Allätare - Bevarandestatus: Livskraftig ## Livsmiljö Väderskiftesskimpan trivs bäst i långsamt strömmande eller stillastående sötvatten med mjuk, lerig botten där den kan gräva och söka efter föda. I sitt naturliga utbredningsområde i Östasien förekommer den framför allt i risfält, åkerdiken, dammar, småsjöar och långsamt rinnande floder med mycket vegetation. Fisken föredrar grunt vatten, ofta endast 20-50 centimeter djupt, där temperaturen kan variera kraftigt mellan årstiderna. Den är anmärkningsvärt tolerant mot extrema förhållanden och kan överleva i vatten med temperaturer från nära fryspunkten upp till över 30 grader Celsius. Bottensubstratet är avgörande för väderskiftesskimpans livsstil. Den tillbringar större delen av dagen gömd i lera eller sand, med endast skäggtrådarna synliga, och blir mest aktiv i skymningen och på natten. Fisken kan också hitta skydd under stenar, bland rötter eller i täta växtbestånd. Den klarar sig utmärkt i syrefattiga miljöer tack vare sin förmåga att andas luft, vilket gör att den kan kolonisera habitat som är olämpliga för de flesta andra fiskar. I områden där den introducerats som invasiv art har den anpassat sig till en mängd olika livsmiljöer, från naturliga våtmarker till konstgjorda dammar och vattenreningssystem. - Våtmark - Flod - Sjö - Jordbruksmark ## Årstidsvanor Väderskiftesskimpan är mycket aktiv under den varmare delen av året och dess beteende styrs starkt av temperatur och väderförhållanden. Leken äger rum på våren och försommaren när vattentemperaturen stiger till 18-20 grader Celsius. Honorna lägger sina klibbiga ägg på vattenväxter eller på den leriga bottnen, och äggen kläcks efter 3-4 dagar beroende på temperaturen. Under sommaren är fisken som mest aktiv och äter intensivt för att bygga upp fettreserver. På vintern, särskilt i kallare klimat, blir fisken mycket mindre aktiv och kan gräva ner sig djupt i bottensedimentet där den går in i ett tillstånd av torpor (dvala), med kraftigt sänkt ämnesomsättning. I mildare klimat förblir den aktiv året runt, även om aktivitetsnivån minskar vid lägre temperaturer. ## Fortplantning - Antal ungar: 50000–150000 ## Beteende & ekologi - Aktivitetsmönster: Skymnings-/gryningsaktiv - Socialt beteende: Väderskiftesskimpan är en fredlig och social fisk som ofta hittas i grupper, särskilt i områden med riklig tillgång på föda. - Flyttmönster: Stationär - Population: Stabil i det naturliga utbredningsområdet, invasiv och ökande i introducerade områden ## Visste du att? - Väderskiftesskimpan kan förutspå väderomslag genom att känna av förändringar i lufttrycket och blir extremt aktiv innan storm! - Fisken kan andas genom sin tarm! Den sväljer luft vid ytan och tar upp syre genom tarmväggen när vattnet har för lite syre. - Den kan överleva ute ur vattnet i flera timmar genom att hålla sig fuktig och andas luft, vilket gör den till en mästare på överlevnad. - Väderskiftesskimpan har 10 känsliga skäggtrådar runt munnen som fungerar som smaksinnen och känselsinnen samtidigt. - En hona kan lägga upp till 150 000 ägg under en enda lekperiod, vilket är en enorm mängd för en så liten fisk! - Fisken kan gräva ner sig djupt i lera och överleva torka i flera veckor genom att gå in i ett viloliknande tillstånd. - I Asien har väderskiftesskimpan använts som levande barometer i över tusen år och hållits i stora krukor utanför hus för att varna för dåligt väder. - När den känner sig hotad kan fisken producera ett knastrande ljud genom att forcera luft genom gälarna, vilket kan skrämma bort rovdjur. ## Taxonomi - Rike: Animalia - Klass: Actinopterygii - Ordning: Cypriniformes - Familj: Cobitidae - Art: Misgurnus anguillicaudatus ## Bild - URL: https://images.djurfakta.com/animals/vaderskiftesskimpa/1778155649129-1.jpg - Licens: Public domain ## Andra språk - en: https://www.funwildfacts.com/europa/fish/dojo-loach - da: https://www.dyrefakta.com/da/europa/fish/vejrsmerling - no: https://www.dyrefakta.com/europa/fish/vaersmelte