# Stellersskrika (Cyanocitta stelleri)

- Webbsida: https://www.djurfakta.com/nordamerika/bird/stellersskrika
- Publicerad: 2026-05-30
- Senast uppdaterad: 2026-05-30

## Översikt

Stellersskrika är en praktfull medlem av kråkfamiljen (Corvidae) som utmärker sig med sin blå och svarta fjäderdräkt och sin karakteristiska tofs på huvudet. Denna iögonfallande fågel är uppkallad efter den tyske naturforskaren Georg Wilhelm Steller, som först beskrev arten under sin expedition till Alaska på 1740-talet. Med en längd på 30-34 centimeter och ett vingspann på 43-48 centimeter är stellersskrika något större än en koltrast och lika intelligent som sina europeiska kråkfränder.

Fjäderdräkten hos stellersskrika är en uppseendeväckande kombination av djupblått och svart. Huvudet, halsen och övre ryggen är kolsvarta, medan resten av kroppen lyser i ett vackert koboltblått med svarta tvärränder på vingarna. Den höga, spetsiga tofsen på huvudet gör fågeln omisskännlig och används både för kommunikation och för att uttrycka känslomässiga tillstånd. När fågeln är upprörd eller alert står tofsen rakt upp, medan den lägger sig mer när fågeln är avslappnad.

Som medlem av ordningen tättingar (Passeriformes) och den högst utvecklade kråkfamiljen visar stellersskrika imponerande kognitiva förmågor. Dessa fåglar är skickliga problemlösare som kan komma ihåg var de gömt mat i upp till flera månader och kan till och med använda enkla verktyg för att nå föda. De är också utmärkta imitatörer som kan härma andra fåglars läten, särskilt rovfåglars skrin, vilket de använder för att skrämma bort konkurrenter från matplatser.

Stellersskrikan spelar en viktig ekologisk roll i sina skogshabitat genom att sprida frön från tallar, ekar och andra träd. De gömmer tusentals frön varje höst och glömmer bort en betydande del av sina gömställen, vilket hjälper till att regenerera skogarna. Arten är vanlig och stabil i sitt utbredningsområde längs Nordamerikas västkust och betraktas inte som hotad.

## Snabbfakta

- Vikt: 0.1–0.14 kg
- Längd: 30–34 cm
- Vingspann: 43–48 cm
- Maxhastighet: 40 km/h
- Livslängd: 10–16 år
- Föda: Allätare
- Bevarandestatus: Livskraftig

## Livsmiljö

Stellersskrikan är en typisk skogsfågel som huvudsakligen lever i barrskogarna längs Nordamerikas stillahavskust, från södra Alaska ner till Nicaragua. De trivs särskilt bra i skogar dominerade av douglasgran, tallarter och ädelgran, men kan också hittas i blandade skogar med både barr- och lövträd. I bergstrakter förekommer de från havsnivå upp till omkring 3000 meters höjd, där de följer bergskogarnas utbredning.

Under de senaste decennierna har stellersskrikan blivit allt vanligare i urbana och suburbana miljöer där de lärt sig att dra nytta av människors närvaro. De besöker gärna fågelmatningar i trädgårdar, parker och campingplatser, där deras djärva personlighet gör dem till välkända besökare. Trots sin anpassning till människonära miljöer behöver stellersskrikor fortfarande tillgång till skog för häckning och kommer sällan långt ut på öppna landskap eller gräsmarker.

- Skog
- Lövskog
- Fjäll
- Taiga
- Trädgård
- Stadsmiljö

## Årstidsvanor

Stellersskrikan är en stannfågel som håller sig kvar i sitt revir året runt, även i de nordligaste delarna av sitt utbredningsområde. Under höst och vinter kan dock vissa individer, särskilt ungfåglar, röra sig till lägre höjder eller mer kustnära områden där klimatet är mildare och tillgången på föda större. Häckningssäsongen börjar i april-maj beroende på geografisk plats, och honan lägger 2-6 ägg som hon ruvar ensam i cirka 17 dagar. Under vintern lever de ofta i små grupper och kan samlas i större antal vid rikliga födokällor. De är särskilt aktiva under sensommaren och hösten när de samlar och gömmer tusentals nötter och frön för att klara sig genom vintern.

## Fortplantning

- Ruvningstid: 17 dagar
- Antal ungar: 2–6 

## Beteende & ekologi

- Aktivitetsmönster: Dagaktiv
- Socialt beteende: Stellersskrikor lever ofta i familjegrupper och uppvisar komplex social dynamik med tydliga hierarkier. De kommunicerar med varandra genom ett rikt repertoar av läten, kroppsställningar och tofsvariationer.
- Flyttmönster: Stationär
- Population: Den globala populationen uppskattas till omkring 3 miljoner individer och arten betraktas som livskraftig.

## Visste du att?

- Stellersskrikan kan härma ljudet från en rödstjärtad vråk så övertygande att den till och med kan lura erfarna fågelskådare!
- En stellersskrika kan komma ihåg var den gömt över 5000 frön och nötter under hösten, och hittar de flesta av dem igen månader senare.
- När stellersskrikor varnar för rovdjur använder de olika läten för olika typer av hot - ett ljud för hökar i luften och ett annat för katter på marken.
- Stellersskrikor har observerats 'doppa' torra matbitar i vatten för att göra dem lättare att äta, vilket visar på avancerat problemlösande.
- Den karakteristiska tofsen på huvudet kan resa sig upp till dubbla sin normala höjd när fågeln blir arg eller upprörd!
- Stellersskrikor är så modiga att de inte tvekar att attackera mycket större rovfåglar som flyger in i deras territorium.
- De kan lära sig att känna igen enskilda människor och kommer ihåg vilka personer som tidigare har hotat deras bon i upp till ett år.
- Ungfåglarna stannar ofta kvar hos föräldrarna och hjälper till att mata nästa års kullar - ett exempel på altruistiskt beteende som är ovanligt bland fåglar.

## Taxonomi

- Rike: Animalia
- Klass: Aves
- Ordning: Passeriformes
- Familj: Corvidae
- Art: Cyanocitta stelleri

## Bild

- URL: https://images.djurfakta.com/animals/stellersskrika/1777565240195-1.jpg
- Foto: King of Hearts
- Licens: CC BY-SA 4.0

## Andra språk

- en: https://www.funwildfacts.com/nordamerika/bird/steller-s-jay
- da: https://www.dyrefakta.com/da/nordamerika/bird/stellers-skade
- no: https://www.dyrefakta.com/nordamerika/bird/stellerskrike