# Dvärgbeckasin (Lymnocryptes minimus)

- Webbsida: https://www.djurfakta.com/norden/bird/dvargbeckasin
- Publicerad: 2026-03-12
- Senast uppdaterad: 2026-03-12

## Översikt

Dvärgbeckasinen är den minsta av våra vadare i familjen Scolopacidae och en mästare på kamouflage. Med sin kompakta kroppsbyggnad, korta näbb och långsamma, gungande gångstil är den lätt att skilja från sin större kusin, enkelbeckasinen. Fjäderdräkten är mönstrad i brunaktiga, grå och beiga toner med karakteristiska ljusa längsgående strimmor på ryggen som ger den utmärkt kamouflage i den mosaikartade myrmarken. När den sitter still är den nästan omöjlig att upptäcka bland vegetationen.

Denna diskreta fågel häckar i de nordliga delarna av Europa och Asien, från norra Skandinavien österut genom Sibirien. Under sommarhalvåret trivs dvärgbeckasinen i öppna myrar och kärrmarker med god tillgång på grunt vatten och tät vegetation. Till skillnad från många andra vadare är den extremt tystlåten och föredrar att smuggla sig undan hot snarare än att flyga upp. När den väl tvingas flyga upp gör den det med ett kraftfullt vingsurr men utan det karakteristiska läte som enkelbeckasinen producerar.

Dvärgbeckasinen är en ensamlevande art som undviker flockar även under flyttningen. Den livnär sig huvudsakligen på små ryggradslösa djur som den plockar från mossiga områden och lervälling med sin korta men känsliga näbb. Näbben innehåller specialiserade nervceller som gör att fågeln kan känna av byten under markytan. Under vintern flyttar den till mildare klimat i västra och södra Europa samt till Afrika och Mellanöstern, där den fortsätter sitt tysta liv i våtmarker och översvämningsängar.

Trots sin vidsträckta utbredning är dvärgbeckasinen svår att studera på grund av sin hemlighetsfulla natur. Populationens storlek uppskattas till runt 1-2,5 miljoner individer, men exakta siffror är svåra att fastställa. Arten är klassad som livskraftig av IUCN, men förändringar i våtmarker genom dränering och klimatförändringar utgör potentiella hot mot både häcknings- och övervintringsområden.

## Snabbfakta

- Vikt: 35–73 g
- Längd: 17–19 cm
- Vingspann: 30–36 cm
- Maxhastighet: 65 km/h
- Livslängd: 3–8 år
- Föda: Allätare
- Bevarandestatus: Livskraftig

## Livsmiljö

Dvärgbeckasinen häckar i sumpiga, öppna myrar och våtmarker i den boreala och subarktiska zonen, från norra Skandinavien till östra Sibirien. Den föredrar områden med grunt vatten, mossig mark och tät men låg vegetation som ger både skydd och jaktmöjligheter. Ideala häckningsområden innehåller en mosaik av öppna vattenpölar, mjuka sedimentbankar och täta tuvområden där honan kan gömma sitt bo.

Under vintern och flyttningen söker sig fågeln till liknande men mildare miljöer i södra och västra Europa, runt Medelhavet och i delar av Afrika och Asien. Övervintringsområdena inkluderar översvämningsängar, diken, kärr och mjuka strandlinjer där den kan sondera efter föda i den mjuka jorden. Den undviker helt öppna områden och föredrar platser med åtminstone viss vegetativ täckning där den kan gömma sig vid minsta tecken på fara.

- Våtmark
- Tundra
- Taiga
- Gräsmark
- Jordbruksmark

## Årstidsvanor

Dvärgbeckasinen anländer till sina nordliga häckningsområden i maj-juni och påbörjar omedelbart häckningen. Efter ungefär 24 dagars ruvning kläcks ungarna, som är bomlöpare och snabbt lämnar boet. Redan i augusti-september börjar flyttningen söderut, med de flesta fåglarna som passerar genom Skandinavien under september-oktober. Vintern tillbringas i mildare klimat, och vårtflyttningen sker från mars till maj. Under flyttningen kan enstaka individer observeras i svenska våtmarker, men de är lätta att missa på grund av deras kamouflage och tysta beteende.

## Fortplantning

- Ruvningstid: 24 dagar
- Antal ungar: 3–4 

## Beteende & ekologi

- Aktivitetsmönster: Skymnings-/gryningsaktiv
- Socialt beteende: Dvärgbeckasinen är utpräglat solitär och undviker aktivt andra individer utanför häckningstiden. Till och med under flyttningen färdas fågeln ensam och uppvisar aldrig flockbeteende.
- Flyttmönster: Migrerande
- Population: Den globala populationen uppskattas till 1-2,5 miljoner individer, med en stabil eller svagt minskande trend.

## Visste du att?

- Dvärgbeckasinen är så bra på att gömma sig att den ofta tillåter människor att komma inom några meter innan den flyger upp!
- När den går gungar den kroppen fram och tillbaka på ett så karakteristiskt sätt att den ibland kallas 'halv-snipe' eller 'hoppande snipe'.
- Till skillnad från enkelbeckasinen gör dvärgbeckasinen inga ljud med stjärtfjädrarna under flykt - den flyger nästan ljudlöst.
- Näbben är bara hälften så lång som enkelbeckasinens, men den innehåller tusentals känsliga nervceller för att hitta byten under jorden.
- En dvärgbeckasin väger ungefär lika mycket som två A4-papper - bara 35-73 gram!
- Under flyttningen kan en enskild fågel färdas tusentals kilometer helt ensam, utan att ansluta sig till andra fåglar.
- Fågelns ögon är placerade högt på huvudet så att den kan hålla utkik efter faror även när den söker mat med huvudet nerböjt.
- Dvärgbeckasinen kan hålla andan och sänka sin kroppstemperatur något när den gömmer sig, vilket gör den ännu svårare att upptäcka.

## Taxonomi

- Rike: Animalia
- Klass: Aves
- Ordning: Charadriiformes
- Familj: Scolopacidae
- Art: Lymnocryptes minimus

## Bild

- URL: https://images.djurfakta.com/animals/dvargbeckasin/1773329218928-1.jpg
- Foto: Marek Szczepanek
- Licens: CC BY-SA 3.0

## Andra språk

- en: https://www.funwildfacts.com/norden/bird/jack-snipe
- da: https://www.dyrefakta.com/da/norden/bird/dvargbeckasin
- no: https://www.dyrefakta.com/norden/bird/dvargbeckasin