# Ängssmygare (Erynnis tages)

- Webbsida: https://www.djurfakta.com/norden/insect/angssmygare
- Publicerad: 2026-03-25
- Senast uppdaterad: 2026-03-25

## Översikt

Ängssmygaren (Erynnis tages) är en liten, brun dagfjäril som tillhör familjen tjockhuvuden (Hesperiidae). Med sitt vingspann på endast 23-29 millimeter är den en av våra mindre fjärilar. Till skillnad från många färggranna fjärilar har ängssmygaren en diskret, brun-gråaktig färg med mönster som påminner om bark eller jord. Vingarna är mörkbruna med ljusare, grå-beiga fläckar som bildar ett karaktäristiskt mönster. Kroppen är tjock och hårig, typiskt för tjockhuvuden, vilket ger dem ett kompakt och robust utseende.

Denna art finns utbredd över stora delar av Europa och Asien, från Skandinavien i norr till Medelhavsområdet i söder, och österut till Sibirien och Kina. I Norden förekommer ängssmygaren främst i de södra och mellersta delarna av Sverige, Danmark och södra Norge, men är mer sällsynt i Finland. Fjärilen föredrar öppna, soliga miljöer med blommande ängar och hagar där dess värdväxter växer. Den är särskilt beroende av ärtväxter som olika vickarter, klöver och käringtand för larvernas utveckling.

Ängssmygaren har en säregen flygstil som skiljer den från andra fjärilar. Den flyger snabbt och lågt över marken med ryckiga, vibrerende vingrörelser som påminner mer om ett bi än en typisk fjäril. Denna snabba och direkta flygstil, kombinerad med den bruna färgen, gör att den lätt kan misstas för en mal eller till och med en humla. Hanarna är territoriella och sitter ofta på utstickande växter eller stenar där de vaktar sitt revir och söker efter honor.

Tyvärr har ängssmygaren minskat i många delar av sitt utbredningsområde, främst på grund av habitatförlust. Intensifieringen av jordbruket, där ängar och betesmarker försvinner eller gödslas hårt, har kraftigt minskat tillgången på lämpliga livsmiljöer. Den betraktas som en indikatorart för biologisk mångfald i ängs- och betesmiljöer, och dess närvaro tyder på en rik och varierad flora.

## Snabbfakta

- Vikt: 0.0002–0.0004 g
- Längd: 2.3–2.9 cm
- Vingspann: 2.3–2.9 cm
- Livslängd: 0.027–0.082 år
- Föda: Växtätare
- Bevarandestatus: Livskraftig

## Livsmiljö

Ängssmygaren trivs i öppna, solbelysta miljöer med varierad vegetation. Den föredrar blomrika ängar, naturliga betesmarker, hedar, ljusa skogsgläntor och vägkanter där dess värdväxter växer rikligt. Särskilt viktiga är torrängar och magra marker som inte gödslas intensivt, eftersom dessa miljöer har den största mångfalden av vilda ärtväxter. Fjärilen hittas ofta på platser med kortklippt eller betad vegetation, där larvernas värdväxter som käringtand, backklöver och olika vickarter växer.

I Skandinavien förekommer ängssmygaren främst i lägre höjder, vanligen under 500 meters höjd, men kan ibland påträffas högre upp i bergstrakter där lämpliga ängar finns. Den kräver varma, solexponerade miljöer där temperaturen tillåter aktiv flygning och blommornas nektarproduktion. Habitatet måste också erbjuda skyddade platser där larverna kan övervinna vintern. Traditionella jordbrukslandskap med extensiv betesdrift har historiskt sett varit ideala miljöer för arten, men dessa har minskat kraftigt de senaste decennierna.

- Gräsmark
- Hedmark
- Lövskog
- Fjäll
- Jordbruksmark

## Årstidsvanor

Ängssmygaren har en generation per år i Norden och framträder som vuxen fjäril från maj till juli, med högst aktivitet i juni. Äggen läggs under försommaren på undersidan av värdväxternas blad. Larverna kläcks efter cirka två veckor och äter och växer under sensommaren och hösten. När hösten närmar sig och temperaturen sjunker, övervintrar larven i sitt sista larvstadium invirad i ett hopvikt blad nära marken. På våren vaknar larven till liv, äter under en kort period innan den förpuppas i slutet av april eller början av maj. Puppstadiet varar 2-3 veckor innan den vuxna fjärilen kryper fram och cirkeln är sluten.

## Fortplantning

- Ruvningstid: 14 dagar
- Antal ungar: 50–150 

## Beteende & ekologi

- Aktivitetsmönster: Dagaktiv
- Socialt beteende: Ängssmygaren är en solitär art där hanarna uppvisar starkt territoriellt beteende, sittande på utstickande stenar eller växter och jagande bort alla inkräktare. Honor rör sig mer diskret genom landskapet på jakt efter lämpliga äggläggningsplatser.
- Flyttmönster: Stationär
- Population: Populationen är stabil men minskande i många regioner, särskilt i intensivt jordbrukslandskap

## Visste du att?

- Ängssmygaren får sitt namn från sitt snabba, smygande flygsätt lågt över marken!
- Till skillnad från många andra fjärilar sitter ängssmygaren ofta med vingarna utsträckta platt när den vilar, istället för att hålla dem upprätta.
- Larverna är nattaktiva och gömmer sig på dagen i små 'tält' som de tillverkar genom att vika ihop blad med silkestrådar.
- Hanarna är riktiga revirstridare och jagar aggressivt bort andra fjärilar och insekter från sitt territorium!
- Ängssmygaren kan överleva vintern som larv gömd i ett skyddat blad nära marken.
- Den bruna färgen fungerar som en perfekt kamouflage mot torr jord och vissna växter, vilket gör fjärilen nästan osynlig när den sitter stilla.
- Trots sin lilla storlek kan ängssmygaren flyga upp till 30 kilometer per timme!
- Fjärilen föredrar att besöka lila och blå blommor framför andra färger när den söker nektar.

## Taxonomi

- Rike: Animalia
- Klass: Insecta
- Ordning: Lepidoptera
- Familj: Hesperiidae
- Art: Erynnis tages

## Bild

- URL: https://images.djurfakta.com/animals/angssmygare/1774155012116-1.jpg
- Foto: Charles J. Sharp
- Licens: CC BY-SA 4.0

## Andra språk

- en: https://www.funwildfacts.com/norden/insect/dingy-skipper
- da: https://www.dyrefakta.com/da/norden/insect/gra-bredpande
- no: https://www.dyrefakta.com/norden/insect/gra-gresshopper