# Vågkantmätare (Crocallis elinguaria)

- Webbsida: https://www.djurfakta.com/norden/insect/vagkantmatare
- Publicerad: 2026-03-31
- Senast uppdaterad: 2026-03-31

## Översikt

Vågkantmätaren (Crocallis elinguaria) är en fascinerande nattfjäril som tillhör familjen mätare (Geometridae). Den har fått sitt svenska namn från sina vingars karakteristiska vågformiga kanter som ser ut som små tandningar eller skallar. Fjärilen har ett vingspann på 32-44 millimeter och är en av de mer färgstarka mätarna med vingar i olika nyanser av gult, beige, brunt och orange, ofta med distinkta tvärlinjer och mörkare fläckar. Larverna är stickliknande, typiska för mätarfamiljen, och rör sig genom att forma kroppen till en båge - därav namnet "mätare".

Denna fjärilsart är utbredd över stora delar av Europa och sträcker sig österut genom tempererade Asien. I Skandinavien förekommer den i Sverige, Norge, Danmark och Finland, från södra delarna upp till mellersta Norrland. Vågkantmätaren är en generalist som trivs i många olika miljöer där dess värdväxter finns tillgängliga. Den är särskilt vanlig i lövskogskanter, parker, trädgårdar och områden med buskvegetation.

Larverna är polyfaga, vilket betyder att de kan äta från ett brett spektrum av växter. De föredrar främst björk, hassel, sälg, ek, hagtorn och olika bärbuskar, men kan också utvecklas på många andra lövträd och buskar. Denna anpassningsförmåga till olika värdväxter har gjort arten framgångsrik och utbredd. Larverna är mästare på kamouflage och efterliknar kvistar så perfekt att de är mycket svåra att upptäcka bland växterna.

Vågkantmätaren har en generation per år i Skandinavien och flyger från juni till augusti, med peak i juli. De vuxna fjärilarna är nattaktiva och dras till ljuskällor, vilket gör dem till en vanlig gäst vid ljusfällor och upplyst fönster. Fjärilarna har intressant nog reducerade mundelar och kan inte äta som vuxna - all energi de behöver har de lagrat som larv. Deras korta vuxna liv är helt fokuserat på fortplantning.

## Snabbfakta

- Vikt: 0.0002–0.0004 g
- Längd: 1.8–2.3 cm
- Vingspann: 3.2–4.4 cm
- Livslängd: 0.08–0.25 år
- Föda: Växtätare
- Bevarandestatus: Livskraftig

## Livsmiljö

Vågkantmätaren är en anpassningsbar art som trivs i en mängd olika livsmiljöer där lövträd och buskar växer. Den föredrar öppna lövskogar, skogskanter, parker, äldre trädgårdar och kulturlandskap med buskar och träd. Arten är särskilt vanlig i områden med rik buskvegetation och blandad lövskog. Den kan hittas från låglandet upp till mellersta höjder i fjällen, men är vanligast i lägre liggande områden.

Larvernas värdväxter finns i de flesta Skandinaviska miljöer, vilket gör att arten kan etablera sig nästan överallt där lämplig vegetation finns. Den är en vanlig syn i både naturliga och urbana miljöer, inklusive stadsträdgårdar och parker. Fjärilen gynnas av varierad vegetation och trivs bäst där olika lövträd och buskar växer tillsammans. Under sin flygtid från juni till augusti kan de vuxna fjärilarna ofta observeras vid ljuskällor nära deras habitat.

- Skog
- Lövskog
- Hedmark
- Trädgård
- Jordbruksmark
- Stadsmiljö

## Årstidsvanor

Vågkantmätaren har en årsgeneration i Skandinavien. De vuxna fjärilarna flyger från juni till augusti, med högst aktivitet i juli. Äggen läggs på värdväxternas blad och kläcks efter cirka två veckor. Larverna äter aktivt under sensommaren och tidig höst, och växer genom flera hudömsningar. När de är fullvuxna i september-oktober kryper de ner från värdväxten och förpuppar sig i jorden eller bland löv. Puppan övervintrar och är anpassad för att tåla kyla. På våren, när temperaturen stiger, kläcks de nya fjärilarna och cykeln börjar om. I varmare klimat längre söderut kan arten ha två generationer per år.

## Fortplantning

- Ruvningstid: 14 dagar
- Antal ungar: 50–200 

## Beteende & ekologi

- Aktivitetsmönster: Nattaktiv
- Socialt beteende: Vuxna fjärilar är solitära och möts endast för parning. Larverna lever ensamma på sina värdväxter och är territoriella.
- Flyttmönster: Stationär
- Population: Vanlig och utbredd art utan hotsstatus

## Visste du att?

- Vågkantmätarens larver kallas "mätarmaskar" eftersom de rör sig genom att forma kroppen till en båge och ser ut att mäta marken!
- De vuxna fjärilarna har inga fungerande mundelar och kan inte äta någonting - de lever på energi de lagrat som larv
- Larverna är så skickliga på att imitera kvistar att de kan stå upprätt i samma vinkel i timmar för att undvika att bli upptäckta
- När en larv störs kan den släppa taget och hänga i en silkestråd för att snabbt komma undan faran
- Vingarnas färg och mönster kan variera mycket mellan individer - vissa är ljust gula medan andra är mörkare bruna
- Fjärilen kan sitta helt stilla med vingarna utsträckta mot ett träd och smälta perfekt in i barken
- I Storbritannien finns en nästan helt svart form av denna fjäril som uppstod under industrialiseringen som ett exempel på snabb evolution
- Puppan övervintrar i jorden och kan tåla stränga vintrar under snön

## Taxonomi

- Rike: Animalia
- Klass: Insecta
- Ordning: Lepidoptera
- Familj: Geometridae
- Art: Crocallis elinguaria

## Bild

- URL: https://images.djurfakta.com/animals/vagkantmatare/1774932625495-1.jpg
- Foto: Entomart
- Licens: Attribution

## Andra språk

- en: https://www.funwildfacts.com/norden/insect/scalloped-oak
- da: https://www.dyrefakta.com/da/norden/insect/kantet-maler
- no: https://www.dyrefakta.com/norden/insect/bolgekantmaler