# Vanlig dvärgmätare (Eupithecia vulgata)

- Webbsida: https://www.djurfakta.com/norden/insect/vanlig-dvargmatare
- Publicerad: 2026-05-30
- Senast uppdaterad: 2026-05-30

## Översikt

Vanlig dvärgmätare (Eupithecia vulgata) är en liten nattfjäril som tillhör familjen mätare (Geometridae). Med ett vingspann på endast 18-23 millimeter är detta en av de mindre fjärilsarterna i Norden. Vingarna är grågula till gråbruna med svaga mörkare tvärstreckning och en karakteristisk vit fläck på framvingarnas utsida. Fjärilen är mästare på kamouflage och ser ut som ett torrt löv eller en bit bark när den vilar med sina vingar utbredda platt mot underlaget.

Vanlig dvärgmätare finns över hela Norden och är en av våra vanligaste mätararter. Den förekommer i varierande livsmiljöer från parker och trädgårdar till skogar och hedar. Fjärilen är aktiv under natten och lockas lätt till ljus, vilket gör den till en vanlig syn vid lampor och fönster under sommarkvällar. Arten har utvecklat en förmåga att anpassa sig till mänskliga miljöer och trivs lika bra i stadsträdgårdar som i naturliga skogsområden.

Larven är grön till brunaktig och lever på blommor och frukter från många olika växtarter, särskilt hagtorn, slån och äppelträd. Till skillnad från många andra fjärilslarver som äter blad, specialiserar sig dvärgmätarens larver på att äta blommor och omogna frukter. Detta ger dem tillgång till näringsrik föda men gör dem också till skadedjur i fruktodlingar vid massförekomst. Larven förpuppar sig i markens översta lager eller i löv.

Vanlig dvärgmätare har två generationer per år i södra Sverige, medan norra populationer vanligtvis endast har en generation. Puporna övervintrar och de vuxna fjärilarna kläcks från maj till augusti. Arten är viktig som pollinerare under natten och utgör även föda för fladdermöss och nattaktiva fåglar som nattskärror.

## Snabbfakta

- Vikt: 0.00015–0.00025 g
- Längd: 0.8–1.2 cm
- Vingspann: 1.8–2.3 cm
- Livslängd: 0.08–0.25 år
- Föda: Växtätare
- Bevarandestatus: Livskraftig

## Livsmiljö

Vanlig dvärgmätare är en anpassningsbar art som trivs i många olika miljöer där det finns blomväxter. Den förekommer i lövskog, blandskog, parker, trädgårdar, fruktodlingar och hedar. Arten är särskilt vanlig där hagtorn, slån, äpple och andra rosväxter växer, eftersom larverna är beroende av dessa växter. Fjärilen kan hitta lämpliga livsmiljöer från havsnivå upp till fjällens lägre delar.

I stadsmiljöer är arten välkänd i parker och trädgårdar där fruktträd och häckar av hagtorn och slån erbjuder både föda och häckningsplatser. Vuxna fjärilar besöker många olika blommor för att suga nektar under natten, vilket gör dem viktiga pollinatörer. Arten gynnas av varierad vegetation och blomrika miljöer där olika växter blommar vid olika tidpunkter under säsongen.

- Skog
- Lövskog
- Trädgård
- Jordbruksmark
- Hedmark
- Stadsmiljö

## Årstidsvanor

Vanlig dvärgmätare har en tydlig säsongscykel med puppa som övervintrarstadium. I södra Skandinavien flyger den första generationen från maj till början av juli, medan den andra generationen syns från juli till augusti. I norra Sverige och Norge finns vanligtvis bara en generation som flyger från juni till juli. Larverna är aktiva från juni till september och hittar föda på blommor och omogna frukter. Pupporna vilar i jorden eller under löv från september till april. De vuxna fjärilarna är nattaktiva och ses oftast vid ljuskällor från skymning till gryning.

## Fortplantning

- Ruvningstid: 14 dagar
- Antal ungar: 50–150 

## Beteende & ekologi

- Aktivitetsmönster: Nattaktiv
- Socialt beteende: Vanlig dvärgmätare lever ett solitärt liv och träffar andra individer endast under parningen.
- Flyttmönster: Stationär
- Population: Mycket vanlig och stabil art i hela Norden

## Visste du att?

- Namnet 'dvärgmätare' kommer från larvens sätt att röra sig - den 'mäter' marken genom att böja kroppen i en båge, precis som om den mätte sträckor!
- Trots sin lilla storlek kan en hona lägga upp till 150 ägg under sin korta livstid på några veckor.
- Vanlig dvärgmätare kan känna doften av blommor från flera hundra meter bort med sina känsliga antenner.
- Larven kan ändra färg beroende på vilken växt den äter - från ljusgrön på äppelblommor till mörkare brun på hagtorn.
- Fjärilen har specialiseradefjäll på vingarna som reflekterar ljus och ger den ett silveraktigt skimmer i månsken.
- En dvärgmätarlarv äter sin egen äggskal direkt efter kläckning - detta ger näring och viktiga bakterier för matsmältningen.
- Fjärilen kan uppfatta ultraviolett ljus som människor inte kan se, vilket hjälper den att hitta blommor i mörkret.
- Släktet Eupithecia innehåller över 1400 arter världen över, vilket gör det till ett av de största fjärilssläktena!

## Taxonomi

- Rike: Animalia
- Klass: Insecta
- Ordning: Lepidoptera
- Familj: Geometridae
- Art: Eupithecia vulgata

## Bild

- URL: https://images.djurfakta.com/animals/vanlig-dvargmatare/1777623629405-1.jpg
- Foto: Donald Hobern from Canberra, Australia
- Licens: CC BY 2.0

## Andra språk

- en: https://www.funwildfacts.com/norden/insect/common-pug
- da: https://www.dyrefakta.com/da/norden/insect/almindelig-dvaergmaler
- no: https://www.dyrefakta.com/norden/insect/vanleg-dvergmalar