# Pudú (Pudu puda)

- Webbsida: https://www.djurfakta.com/sydamerika/mammal/pud
- Publicerad: 2026-05-30
- Senast uppdaterad: 2026-05-30

## Översikt

Pudún är världens näst minsta hjortdjur och en av de mest ovanliga däggdjuren i Sydamerika. Denna lilla varelse når endast 32-44 centimeter i mankhöjd och väger mellan 6,4 och 13,4 kilo – ungefär som en större hund! Pudún lever i de täta tempererade regnskogarna och bambusnåren i södra Chile och angränsande delar av Argentina. Med sina korta ben och kompakta kropp är den perfekt anpassad för att ta sig fram genom den täta undervegetationen där den födosöker.

Pudúns päls är tjock och ullig, vilket skyddar mot den fuktiga och svala klimatet i de sydandinska skogarna. Pälsen är rödbrungul till mörkbrun på ovansidan och ljusare på buken. Till skillnad från många andra hjortdjur har endast hanarna horn, och dessa är små och enkla – vanligtvis bara enkla spetsar som når 7-10 centimeter i längd. Hornfällningen sker årligen, precis som hos andra hjortdjur. Pudúns stora, mörka ögon och avrundade öron ger den ett vänligt och nästan bambiaktigt utseende som gör den oemotståndlig för djurvänner.

Dessa små hjortdjur är mestadels skymningsaktiva och lever ett tillbakadraget liv djupt inne i skogen. De är skickliga klättrare som kan ta sig upp i lutande trädstammar för att nå färska skott och löv. Pudún är en selektiv växtätare som föredrar saftiga löv, bark, blommor, frukter och svampar. Den spelar en viktig ekologisk roll genom att sprida frön i sitt habitat. När pudún känner sig hotad stannar den ofta helt stilla och förlitar sig på sin kamouflageliknande päls, men om nödvändigt kan den springa i sicksackmönster genom den täta vegetationen för att förvirra rovdjur.

Pudúpopulationen är idag klassificerad som sårbar på grund av habitatförlust, jakttryck från både människor och hundar, samt konkurrens från invasiva arter som dovhjort och vildsvin. Skogsavverkning och omvandling av naturliga skogar till jordbruksmark och plantager är de största hoten. Dessutom drabbas pudúer ofta av sjukdomar från tamboskap. Bevarandeinsatser fokuserar på att skydda de tempererade regnskogarna i Chile och Argentina samt att upprätta skyddade korridorer mellan fragmenterade skogområden.

## Snabbfakta

- Vikt: 6.4–13.4 kg
- Längd: 60–85 cm
- Höjd: 32–44 cm
- Maxhastighet: 35 km/h
- Livslängd: 8–12 år
- Föda: Växtätare
- Bevarandestatus: Livskraftig

## Livsmiljö

Pudún lever uteslutande i de fuktiga tempererade regnskogarna och bambusnåren längs Andernas västra sluttningar i södra Chile och angränsande delar av västra Argentina. Dessa skogar kännetecknas av tät undervegetation, riklig nederbörd och svalt klimat året runt. Pudún föredrar områden med tjocka lager av ormbunkar, lianer och buskar där den kan gömma sig och hitta skydd. Den trivs särskilt bra i skogar dominerade av sydliga bokarter (Nothofagus), coigüe och alerce-träd, samt i bambusnår som ger både föda och skydd.

Pudúer hittas från havsnivån upp till omkring 1700 meters höjd, men de är vanligast i lägre höjdlägen och kustnära bergsskogar. De undviker öppna områden och håller sig till den täta skogen där de kan röra sig obemärkta. Fragmenteringen av deras habitat är ett allvarligt problem, eftersom pudúer behöver sammanhängande skogsområden för att hitta tillräckligt med föda och partners under parningstiden.

- Skog
- Regnskog
- Fjäll
- Lövskog

## Årstidsvanor

Pudúer är aktiva året runt och drar inte nytta av säsongsmässig migration. Parningstiden infaller främst under de sydamerikanska vår- och sommarmånaderna (oktober till januari). Efter en dräktighetsperiod på cirka 200-210 dagar föds vanligtvis en enda kalv, ibland två, under hösten (mars-maj). Detta sammanfaller med perioden då vegetationen är som frodigast och ger gott om föda åt den digivande honan. Under vintern kan tillgången på färska skott minska, och pudúer blir då mer beroende av bark, lavar och vintergröna växter.

## Fortplantning

- Dräktighet: 200 dagar
- Antal ungar: 1–2 

## Beteende & ekologi

- Aktivitetsmönster: Skymnings-/gryningsaktiv
- Socialt beteende: Pudúer är solitära djur som lever ensamma utom under parningstiden och när honor har ungar.
- Flyttmönster: Stationär
- Population: Uppskattningsvis 10 000-15 000 individer i naturen

## Visste du att?

- Pudún är så liten att den kan gömma sig under stora ormbunkar och rhododendronbuskar!
- När pudúkalven föds har den vita fläckar på pälsen – precis som en miniatyrversion av en rådjurskalv – men fläckarna försvinner efter några månader.
- Pudúer kan faktiskt klättra i träd! De kan ta sig upp längs lutande stammar för att nå de saftigaste löven och skotten.
- Namnet 'pudú' kommer från mapuche-folkets språk i Chile och Argentina, där ordet betyder 'liten hjort'.
- Pudúer har riktigt stora öron i förhållande till sin kroppsstorlek – de kan höra det minsta prasslandet från rovdjur som puma och kulpäv.
- En pudúkalv kan stå och gå bara några timmar efter födseln, precis som andra hjortdjur!
- Pudúer lämnar små, väldefinierade stigar genom den täta undervegetationen – dessa stigar används generation efter generation.
- I fångenskap kan pudúer lära sig känna igen sina skötare och bli ganska tama, men i naturen är de extremt skygga och sällan sedda av människor.

## Taxonomi

- Rike: Animalia
- Klass: Mammalia
- Ordning: Artiodactyla
- Familj: Cervidae
- Art: Pudu puda

## Bild

- URL: https://images.djurfakta.com/animals/pud/1777896497048-1.jpg
- Foto: Charles J. Sharp
- Licens: CC BY-SA 4.0

## Andra språk

- en: https://www.funwildfacts.com/sydamerika/mammal/southern-pud
- da: https://www.dyrefakta.com/da/sydamerika/mammal/pud
- no: https://www.dyrefakta.com/sydamerika/mammal/pud